När vi vunnit valet och kommit in i riksdagen 2014 kommer partiet att få helt andra ekonomiska förutsättningar än idag. Vi får då både partistöd, och stöd till ett rätt stort kansli för riksdagsgruppen.
Många frågor måste då besvaras: Ska vi skapa ett kansli för partiet och ett för riksdagsgruppen, eller ett gemensamt kansli? Vem ska bestämma över anställningar? Hur ska man resonera kring avtal och löner? Ska vi ansluta oss till den tumregel de flesta andra partier och ideella organisationer arbetar efter, att man (med undantag för partiledare och partisekreterare) inte ska sitta i en styrelse man arbetar för?
I ledning och styrelse tror vi det är viktigt att vi diskuterar genom de frågorna och bestämmer oss i god tid innan valrörelsen börjar. Så att vi inte behöver använda valrörelsen till att bråka om sådant, utan till att kämpa mot våra motståndare. Och så att vi sedan, när vi lyckliga vaknar upp på morgonen den 15 september 2014, kan ta fram ett dokument som sedan länge varit fastslaget, och börja köra.
Jag har därför tillsammans med Stella Papasotiriou skapat ett underlag kring dessa frågor, som vi börjat diskutera i styrelsen, och som jag sedan skrivit om. Tanken är att styrelsen i höjd med sommaren ska ta beslut om en policy/riktlinjer. Men innan dess hoppas vi på en ordentlig diskussion i hela partiet.
Så snälla alla – Öppna dokumnetet nedan, läs, och kommentera! Blogga om vad ni tycker. Säg ifrån där ni inte håller med. Så vi kan ta diskussionen redan nu. Och sedan (förhoppningsvis) få ett beslut, som alla anser sig kunna leva med.
Diskussionsunderlag tjanstemannaorg 130304 (pdf)
Henrik Brändén, partiledningen
Kommentarer
De politiska sekreterarnas anställningar skiljer sig då avtalsmässigt förmodar jag eftersom deras löner betalas av riksdagen, inte av partiet.
Vidare står riksdagen för lokaler och teknisk utrustning för kansliet.
Inget behov av ett centralt kansli utanför riksdagen.
När det gäller IT så är det bara windows som finns i riksdagen.
Så jag är inte så säker på att det IT-stöd som finns kommer användas.
”När vi vunnit riksdagsvalet … ”
When pigs fly…
… kommer positiva kommentarer från Ola A.
Ah, du menar positiva kommentarer som ledningen och styrelsen ger till alla aktivister som försöker göra något? Den sortens positiva kommentarer? (Har aldrig hänt mig.)
Jag förstår inte riktigt hur man kan resonera så, förvänta sig positiva kommentar när man aldrig delar ut sådana själv? Hur tänkte du nu?
Vad gäller dokumentet tycker jag det är synd att man som förebild igen väljer socialdemokraterna, som om de är bäst i klassen på något? Jag tycker det är ett tecken, ett karaktärsdrag, en ambition. Inte kreativitet.
Dokumentet är 2400 ord långt och rätt komplicerat. Skall man diskutera det behöver man avsätta mycket tid för det, så det innebär en ribba att ta sig över. Om man vill slippa kommentarer och diskussioner är det bara att göra det långt och komplicerat och det är ju det. Med långa och knasiga meningar som tex denna: ”En lönepolicy (antagen av styrelsen 09-12-12, https://forum.piratpartiet.se/showthread.php?t=22653) som detaljerat beskrev lönenivå för olika typer av tjänster i partiorganisationen/riksdagsgruppskansliet som andelar av riksdagsledamöters arvoden, varvid man från protokollsanteckningar om vilka som lämnade rummet vid olika delar av besluten kan sluta sig till att många styrelseledamöter redan ansåg sig kallade till specifika positioner i denna organisation.”
Så det är redan bestämt alltså, styrelse och ledning kommer att sitta på dessa riksdagslistorna och jag som aktivist skall jobba för att ge dessa personer ett jobb med en månadslön på 58.300 kronor, vilket blir 2.7 millar på de 4 år det gäller? Samma personer som ägnar sin tid åt att kommunicera med media och inte med medlemmarna?
Detta sätt att kommunicera på är ett problem: plita ner ett riktigt långt förslag, langa upp det i ”bloggen” och be om kommentarer. I brist på sådana antar man att det bara är att köra på. Det är inte demokratiskt och det visar på att man har svårt att kommunicera med en målgrupp på ett för målgruppen anpassat sätt.
Varför inte organisera om dokumentet i form av de viktigaste frågeställningarna och formulera dem som frågor med alterantiv, vi behöver lösa den och den och den frågan och det finns det och det och det alterantivet. Eller kanske något annat alternativ? En ansats åt det hållet finns i dokumentet.
Ett annat problem är att dokumentet innehåller många påståenden och antaganden som man kan diskutera om de är sanna. Som tex att man absolut måste ha en heriarisk organisation med chefer och mellanchefer i flera nivåer, för att styra över ett antal anställda. Jaså, är det så? Vem säger det?
Ännu ett problem är att dokumentet innehåller en beslutad strategi (eller snarare aldrig diskuterad men man har antagit att det är så det funkar), där kommunikation med medier är huvudsaken. Vad medlemmar skall delta och göra i denna organisation står det knappt något om. Finns det tex en möjlighet i denna organisation att för en enskild medlem att ta ett initiativ och nå alla medlemmar? Hur ser man i dokumentet på medlemmar kontra ”Eliten” som den kallade sig själv?
Dokumentet är skrivet av någon med en elitistisk syn på de förtroendevalda där man anser att medlemmar i praktiken är överflödiga och onödiga. (Om alla 15000 inaktiva medlemmar bara försvann över en natt skulle inte Piratpartiet påverkas på något vis tex, vad säger det?)
Dokumentet strävar åt att bygga upp det elektoralt-professionella partiet med en bunt spinndoktorer, där experter på sakfrågor eller medierelationer (bloggare i Piratpartiets fall), de som redan är ”inne”, skall dela ut uppdrag och roller till sig själva.
Jag gillar det inte alls och tycker ambitionen är förfelad, okreativ, illa genomtänkt, inte med sakkunskaper överensstämmande behäftad med en sorts tunnelseende som i princip garanterar att medlemsbasen utarmas under mandatperioden då ideologisk gemenskap är helt bort. Det är uppifrån-perspektiv. Medlemmar är helt onödiga i detta dokument, annat än för att klubba igenom det då.
När jag påstår att styrelsen och ledningen saknar strategier och kunskaper, så är det sådant här jag menar. Det är inte alls osakligt att kritisera ledning och styrelse för det.
(Jag kan exempelvi peka på en kille som just nu försöker göra en intressant och bra grej, men som får noll i välbehövligt stöd från ledning och styrelse, historien upprepar sig. Han får inte heller beröm.)
Hur gör du tolkningen att ledning och styrelse är förutbestämda att stå på valbar plats på riksdagslistan 2014 om enskilda styrelseledamöter 2009-2010 kände sig kallade till tjänster inom organisationen vid ett riksdagsinträde 2010 och inte till förtroendeuppdrag såsom riksdagsledamot.
Hur gör du tolkningen att de INTE är det?
Det handlade om tjänstemannaorgen.
Hur som helst så gäller inte de gamla dokumenten längre.
Du kan läsa bättre än så Ola, det vet jag.
1) Dokumentet börjar med en bakgrundsteckning av vilka beslut som tidigare funnits, och den bakgrundsbeskrivningen avslutas med ett konstaterande att styrelsen beslutat att alla de gamla dokumenten inte har någon bäring på framtiden, och att nya beslut ska fattas. Varefter resten av dokumentet försöker skissa en helt annan modell. Till exempel en helt annan lönemodell, än den du ironiserar över.
2) Socialdemokraterna nämns enbart i samband med att de visat att det är möjligt att slå ihop partikansli med riksdagsgruppskontor, och att de låter partisekreterare vara chef för den sammanslagna kansliet. Deras elefantartade kansli framstår inte som någon förebild för mig.
3) Hela poängen med att föreslå att slå ihop riksdagsruppskansli och partikansli är att alla resurser INTE ska gå till riksdagsledamöters spinndoktorer, utan att resurser ska kunna allokeras ut i organisationen för att kunna stödja den verksamhet medlemmar vill bedriva lokalt.
Dessutom: Jag har skrivit dokumentet och jag anser inte att medlemmar är överflödiga.
Nog hinner Piratpartiet träda in i riksdagen innan valfritt nu icke flygande däggdjur utvecklar flygförmåga.
Det har efterlysts en kortversion/sammanfattning, där man bryter ut de frågor som måste besvaras. Här kommer en mycket kondenserad sådan:
1) Bör vi försöka hålla på den tumregel som finns i de flesta etablerade partier att man (undantaget partiledare och partisekreterare centralt) aldrig ska sitta i den styrelse man arbetar för, och således inte arbeta för den styrelse/kommunfullmäktigegrupp etc, som man sitter i?
2) Ska vi ha ett separat partikansli och ett separat kansli för riksdagsgruppen, eller ska vi ha ett gemensamt kansli för bägge? (Det sistnämnda ökar möjligheten att skapa centralt finansierade kanslier runt om i landet.)
3) Vad vill vi prioritera att resurser till partiverksamhet ska användas till? Medlemsmöten/kongresser AFK? Bättre kommunikationskanaler? Utbyggd studieverksamhet? Argumentationsstöd och kampanjmaterial? Regionala kanslier?
4) Ska partisekreteraren eller ngn annan vara chef för det kansliet?
5) Ska rekrytering ske genom transparenta utlysningar, genom headhunting eller både och?
6) Är det rimligt med individuella löner med ett riktmärke att man ska hamna på samma nivå som människor med liknande arbeten med samma utbildning och ålder på andra håll i ideella sektorn i Stockholm, t ex andra riksdagskanslier, och ideella riksorganisationer?
7) Bör vi ansluta oss till kollektivavtal?
Generella tankar:
> 2) Ska vi ha ett separat partikansli och ett separat kansli för riksdagsgruppen, eller ska vi ha ett gemensamt kansli för bägge?
Jag ser det som helt onödiga kostnader att ha två olika kanslier med stort överlapp. En sådan konstruktion skulle dessutom skapa intern konkurrens på bekostnad av opinionsbildningskapacitet. Mycket bättre att ha ett gemensamt kansli, så får vi dessutom organisk internkommunikation på köpet.
> 5) Ska rekrytering ske genom transparenta utlysningar, genom headhunting eller både och?
Det helt överordnade målet är att vi får bra personal, inte att tillsättningen sker efter perfekta processer. Man måste hålla tungan i rätt mun här om vad som är mål och medel. Jag skulle gott säga att båda kan användas efter behov (både headhunting och utlysningar).
> 6) Är det rimligt med individuella löner med ett riktmärke att man ska hamna på samma nivå som människor med liknande arbeten med samma utbildning och ålder på andra håll i ideella sektorn i Stockholm, t ex andra riksdagskanslier, och ideella riksorganisationer?
Nej, det tycker jag verkligen inte. Om vi siktar på lönesättning med ”samma nivå som ideella organisationer” så får vi substandardpersonal. Man får vad man betalar för. Vi bör hålla oss till att sätta konkurrenskraftiga löner för det arbete som ska utföras. Vi konkurrerar med _hela_ arbetsmarknaden, inte bara med ideell sektor.
> 7) Bör vi ansluta oss till kollektivavtal?
Det här är mer en ideologisk fråga än en praktisk fråga, misstänker jag. Jag skulle säga att det vore att ansluta sig till en arbetarrörelsetradition som vi inte är del av, och att det skulle föra med sig en identitetskonflikt. (Att _inte_ ha kollektivavtal är däremot inte att ta upp någon annan ideologi istället, som jag ser det; det är inte svartvitt i den bemärkelsen.) Jag tenderar till att vilja se individuell lönesättning.
Rick
1) till stor del ja. men var inte rädda att bryta mot den om vi ser en bättre lösning. Ibland är revolutionär utveckling bättre än evolutionär utveckling
2)det beror på väldigt många olika faktorer. ett centralt kansli komemr med nödvändighet ligga utanför riksdagens lokaler det komemr minska effektiviteten hos våra ledarmöter (sämre tillgång till deras stöd.) kommer den ökade effektiviteten i partiorganisationen motivera den nackdelen ?
3) Internutbildning, stöd för att skapa bättre politiska agenda, propaganda och organisatoriskt stöd käns som de viktigaste punkterna.
4)ingen direkt åsikt, beror på många nadra faktorer
5)Båda delarna. det skall utlysas transparent men inget hindrar att vi ÄVEN använder rekryterare (finns svenska ord så man slipper låta som amerikansk VD
) för att öka utbudet.
6)Beror på många saker. viktigt är att kunna ställa om hela kanslit snabbt då arbetsbehovet ändras under en mandatperiod. Flexibilitet bör vara ett nyckelord.
7)Beror på om kollektivavtalet han stödja den flexibilitet som ett politiskt kansli kraver. Många poster här kommer vara knutna hårt till individtycke vilket gör att omträning och liknande är mindre relevant.
Ser man bortom Ola’s negativitet (som tyvarr tar fokus) har han en del poanger. Vill du ha en vettig diskussion kring detta istallet for subjektiva snabba svar bor fragorna brytas ner i flera blogg-poster. Annars far du bara input fran ett fatal som lyckas ta sig forbi textmassan.
Dokumentet gav intryck av att en del av strategierna var beslutade redan. Eller atminstone att det var i princip den riktningen de fardiga besluten skulle ga at. De tidigare besluten som tagits namns tydligt med referenser medans mot-argumenten och alternativen inte finns hanvisade over huvud taget = en guidad diskussion kring fragorna
Tycker oavsett kritiken att det ar bra att fragorna lyfts och tack till Henrik och Stella for det digra arbetet med dokumentet!
1. ja. Med tanke pa PP’s fokus mot korruption bor inflytande mellan dessa grupper minimeras. Oavsett om det sker korruption eller inte kommer folk som ogillar besluten alltid havda detta nar intressen gar ihop.
2. fordelen ar val att separata kanslier har mer fokus aven om arbetsbordan antagligen dubbleras pa vissa stallen. Alternativet jag skulle foredra ar att separera arbetsuppgifterna sa langt som mojligt (och aven placeringen) men att anvanda sig av ett gemensamt kansli.
3. Beror helt pa hur organisationen ser ut 2014. Men generellt kommunikation, utbildning, lokala verksamheter och engagemang. Jag vill aven se ett storre fokus mot vara ”systerpartier”. Det finns en begransning pa hur mycket vi kan gora sjalva i riksdagen med manga av vara fragor som ar relativt globala. For varje ”systerparti” som lyckas komma in i deras riksdag blir PP starkare genom okade resurser och kommunikation/samarbeten. Det bor darfor laggas fokus pa att hjalpa andra partier komma in i deras riksdag utomlands.
5. Svart att avgora utan situationen. En sekreterare har andra krav an en IT-chef
1) Ingen klar åsikt ännu.
2) Kostnadsoptimera helt klart.
3) Jag tenderar att vilja fokusera på utbildning av aktiva, propaganda och utåtriktad verksamhet. I den ordningen.
4) Jag har ingen klar åsikt just nu.
5) Både och, och dessutom samtidigt. Påbörja de processerna redan nu?
6) Individuell lönesättning – även förmåner om det ger något. Men samtidigt kunna säga upp personalen på kort varsel.
7) Ingen klar uppfattning just nu. Hur gör kulturarbetarna?
När det svenska piratpartiet bestämde sig för att stänga av linan till thepiratebay så sköt man sig själv i foten tyvärr…
The Pirate bay flyttade självmant då de fick reda på vad som hänt.
Piratpartiet kämpar vidare för att säkerställa att ingen kan ifrågasätta att The Pirate bay är lagligt.
> 3) ”Vad vill vi prioritera att resurser till partiverksamhet ska användas till? Medlemsmöten/kongresser AFK? Bättre kommunikationskanaler? Utbyggd studieverksamhet? Argumentationsstöd och kampanjmaterial? Regionala kanslier?”
Resurser skall prioriteras till främst studieverksamhet och argumentationsstöd. Allt skall inte hamna i Stockholm. Det är bra med lokal anknytning, så inte PP blir ett ”stockholms-parti”. Ett antal regionala kanslier som kan vara ett stöd i studieverksamheten och för våra lokala medlemmar och politiker.
> 6) ”Är det rimligt med individuella löner med ett riktmärke att man ska hamna på samma nivå som människor med liknande arbeten med samma utbildning och ålder på andra håll i ideella sektorn i Stockholm, t ex andra riksdagskanslier, och ideella riksorganisationer?”
Rick menar på att man får vad man betalar för. Jag menar att att detta i grunden är feltänk.
Man får då enbart karriärlystna ja-sägar-individier som prioriterar den egna karriären före PP-politiken.
Denna sjukdom (girighet) har idag spridit sig att omfatta samtliga riksdagspartier. Där den faktiska, och praktiska politiken baserar sig på vart vinden blåser för dagen. Det gynnar ju karriären.
Skall Piratpartiet överleva på sikt så skall man inte satsa på att bli ytterligare ett dussinparti, som de andra partierna är idag.
Mer rimligt och till gagn för PP’s frågor är att lönesättningen istället baserar sig på en mediannivå för andra riksdagskanslier, och ideella riksorganisationer.
> 7) ”Bör vi ansluta oss till kollektivavtal?”
Vi skall ha motsvarande och/eller minst vad ett kollektivavtal stipulerar, för våra anställda. Eftersom vi människor inte är några änglar, så borde vi likaså ansluta oss till ett kollektivavtal.
Alternativet, det mycket sämre s.k ”individuell lönesättning” är ett tänk som baserar sig på att spela ut olika individer mot varandra. Det skapar på sikt misstro, osämja och vassa armbågar.
Detta klarar de andra partierna av så bra, att det inte är något som vi skall ta efter.
Är den som söker anställning hos PP ute efter hög lön så får de vända sig till kappvändar-karriärpolitikerpartierna (m) eller (s).
[…] se ut när vi kommit in i riksdagen. Styrelsen och ledningen vill gärna ha input på det arbetet. Bidra med dina tankar […]
[…] se ut när vi kommit in i riksdagen. Styrelsen och ledningen vill gärna ha input på det arbetet. Bidra med dina tankar […]
[…] har styrelsen låtit mig och Stella Papasotiriou göra en utredning kring saken, som lades ut på hemsidan för några månader sedan för att styrelsen skulle få […]